Född optimist?
Människan har - lyckligtvis - en naturlig benägenhet för optimism!
Genom tester där man tittat på hjärnaktivitet med scanning har forskarna kommit fram till att människor har större benägenhet att ta till sig och reagera på goda nyheter än på dåliga. (annars skulle Svenska spel o likn fått lägga ned)
Amygdala, den lilla mandelformade anordningen långt inne i hjärnan, har en stor betydelse bl.a. för hur vi bearbetar och lagrar information. Aktiviteten ökar, enligt scanning, kraftigt i amygdala när vi föreställer oss något trevligt som kan komma att ske i framtiden. När vi reagerar på något negativt släcker amygdala ner.
Tvärtemot blir det om personen lider av depression. Deprimerade tycks ha en benägenhet att överdriva dåliga nyheter.
Men av vilken orsak har naturen utrustat oss med en positiv framtidstro? Antagligen är det helt enkelt så att optimister har roligare och mår bättre. Kanske är de/vi också friskare. T.ex. en undersökning visar att kvinnor med en positiv livssyn löper 14 % mindre risk att avlida mellan 50 och 65 år.
Om vi tror på en förbättring så blir det en förbättring…….och då kommer man osökt att tänka på det s.k. placebobegreppet, men det får bli en annan tråd.
källa: Illustrerad Vetenskap 12-12
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Vad intressant! Känns ändå ganska betryggande att optimismen ligger oss så nära. ^^
"Men av vilken orsak har naturen utrustat oss med en positiv framtidstro?"
Min teori är att om man har hopp om en bättre framtid, en tro på att säker kommer bli bättre och en vilja att få dem att bli bättre så hjälper det en att utvecklas, att gå framåt, att sätta upp mål och förverkliga dem. Egentligen inte så konstigt att naturen gett oss detta. Är ju en ren överlevnadsinstinkt näst intill i så fall. ^^
Ja annars skulle väl vi inte stannat kvar på jorden…det skulle inte funka med ett gäng pessismister 
#1 Det låter som en förnuftig tanke.
Och man kan vara glad (!) att det är så - att hjärnan liksom är förinställd för positivitet.
Tänker lite på Stefan Einhorns bok också, "Konsten att vara snäll". Lite av samma sak. Vi är predisponerade för altruism. Och allt fungerar onekligen lättare med ett socialt smörjmedel (gillar egentligen inte det ordet) som att man är hygglig och tillmötesgående och tror sin nästa om gott.
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Ja, säga vad man vill men vi är väl lite av ett "flockdjur". Och då är det som du säger där om Einhorns bok (som jag för övrigt tänkt läsa ett tag men det blir visst aldrig av) att man någonstans på vägen upptäckte ett system som funkar bättre än något annat när det gäller att leva i ett samhälle med andra människor.
Om någon ställs inför ett problem, och den första reaktionen är att det inte kommer gå att lösa, kommer personen ens att försöka lösa det?
Jag tror att optimism, så som alla andra reaktioner och känslor, finns där av en orsak. Tror inte att "moder natur" lämnade något åt slumpen. ^^
Gillar förresten alltid dina inlägg Magi-Cat. Får en alltid att börja fundera och tänka på saker man kanske annars inte hade tänkt på. :)
Tack snälla du för din uppskattande kommentar!
Det är alltid roligt att någon läser och ger sina egna synpunkter i en kommunikation!
Trevligt att läsa dina också, Solumn_Luna!
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Här är förresten en liten bokrecension om Einhorns bok, Konsten att vara snäll, något som tangerar ämnet för tråden:
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Nu blev jag ännu mer sugen på att läsa den! Får helt enkelt ta tag i det snart. :) Alltid varit intresserad av människors beteenden, så den här boken låter perfekt för mig. ^^
Tack själv! :)
Starta ny diskussion