Antibiotikaresistens
Antibiotikum/antibiotika = I dagligt tal läkemedel framtagna för att bekämpa bakterier genom att döda dem alternativt hämma deras tillväxt.
Resistens = Levande organismers motståndskraft och förmåga att överleva påfrestningar
Alexander Fleming , penicillinets upptäckare, varnade redan på 1940-talet för resistensutveckling.
Redan i slutet av femtiotalet fann japanska forskare att resistens mot flera antibiotika utvecklades både snabbt och samtidigt. Patienter som vid behandlingens början hade känsliga bakterier spred efter behandlingen bakterier resistenta mot samtliga antibiotika. Det verkade som om multipla resistensgener överfördes inte bara till avkomman, utan också till grannen!
Fynden bemöttes i Europa och USA med så stor skepsis att japanerna inte ens fick publicera sina fynd i västerländska medicintidskrifter…
Tio år senare fick man medge att de, tyvärr, hade haft rätt.
Spridningen kan gå rasande snabbt.
Antibiotikaresistensgener är smittsamma och mobila resistensgener kan finnas också hos ofarliga bakterier.
Antibiotika finns av flera slag och dödar bakterier på olika sätt. Det finns numera resistenta bakterier mot samtliga klasser. Det mest oroande är s.k. förvärvad resistens, bakterier som varit känsliga för antibiotika, men som blivit motståndskraftiga.
De bäst anpassade breder ut sig, de som klarat de senaste årtiondenas antibiotikaanvändning gynnas på bekostnad av de mindre farliga.
Antibiotikaresistensgener är smittsamma och mobila resistensgener kan finnas också hos ofarliga bakterier.
Resistensproblemen kommer sig främst av massiv överanvändning av antibiotika.
Bakterierna har en enorm artrikedom och en oöverträffad förmåga att anpassa sig till omgivningen - och vi behöver dem!
Kroppen består av mer bakterier än mänskliga celler. De är nödvändiga för att spjälka maten, bilda livsnödvändiga vitaminer, aktivera immunförsvaret etc. Vi lever i en slags symbios. För sina tjänster får de mat och husrum.
Människan kan aldrig vinna en strid mot sjukdomsalstrande mikrober genom att klumpa ihop dem och utrota dem. Med alla generellt antibakteriella medel och antibiotikum har vi gjort oss själva en otjänst. Vi har inte förstått mot vem eller vad striden står utan slagit i blindo.
Man har försökt få fram syntetiska antibiotika som dödar bakterierna så blixtsnabbt och effektivt att de inte hinner utveckla resistens.
Men - tyvärr - det fungerade inte det heller. Mikroorganismernas förmåga motstod även det.
För varje ny antibiotika man tar fram svarar de med ett nedbrytande enzym.
Många bär på resistenta bakterier utan att veta om det. De kanske inte ställer till något problem - förrän man blir sjuk och får en antibiotikakur. Då kan de föröka sig. Chlostridiumkolit t.ex. är ett växande problem, och dessa bakterier är ofta resistenta.
Läs och diskutera mer i tråden:
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
- Redigerat 2026-04-10 08:58 av Magi-cat
Hittade en gammal tråd. 🙂
Tyvärr är antibiotikaresistens fortfarande minst lika akut och aktuell.
Ur länken:
"FN-deklarationen om hur världens länder ska motverka ökningen av antimikrobiell resistens, AMR, är betydligt ambitiösare än det dokument som är dess föregångare. Det verkar alla bedömare vara eniga om. Men många menar samtidigt att den ändå inte är tillräckligt ambitiös.
Vid historiens första högnivåmöte om antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens 2016 blev resultatet magert. I alla fall om man vill se tydliga, mätbara mål och konkreta åtaganden från länderna.
När FN i torsdags höll sitt andra högnivåmöte om AMR enades länderna däremot om en politisk deklaration som innehåller mätbara, tidsatta mål på ett flertal områden."
https://www.lakemedelsvarlden.se/fn-deklarationen-far-bade-berom-och-kritik/
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
- Redigerat 2024-10-13 18:35 av Magi-cat
Bakteriofager (virus som angriper bakterier) kan vara ett alternativ till antibiotika. (artikel från 2017), enligt bl.a. forskning på Yerevan State University i Armeniens huvudstad Jerevan.
Det är egentligen gammal kunskap. Redan på 1920-talet fanns ett världsledande forskningsinstitut i Georgien.
Kunskaperna föll dock lite i glömska efter upptäckten av penicillin.
"Anders Nilsson vid Stockholms universitet är en av få svenskar som forskar på bakteriofager. Han leder just nu ett projekt där forskare undersöker bakteriofager som alternativ till antibiotika inom djurhållningsindustrin."
"Anders Nilsson menar att anledningen till att till exempel Armenien har kommit mycket längre är för att forskningen aldrig riktigt dog ut där. Anders Nilsson har själv varit i Armenien och talat på en konferens om bakteriofager i Jerevan och nu hoppas han kunna etablera ett vetenskapligt utbyte med landet.
Även om han gärna framhäver fördelarna med bakteriofager är han noga med att påpeka att de inte bör anses vara den enda lösningen på problemet med antibiotikaresistens. De är helt enkelt för komplicerade och inte lika effektiva som antibiotika."
https://www.forskning.se/2017/11/22/bakteriofager-antibiotikan-som-glomdes-bort/
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Antibiotikaresistens ökar.
https://www.lakemedelsvarlden.se/all-antibiotikaresistens-okade-under-2025/?
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Starta ny diskussion