Jag vet faktiskt inte om jag varit det. Hur ska man kunna veta?

Men jag har iaf haft en konstig "dröm"??? där jag såg mig själv ligga död på ett golv och två st personer försökte få liv i mig. Det var sjukt verkligt, men det brukar ju drömmar vara. Det knepiga var att det var väldigt högt till tak tyckte jag då, men det kanske var jag som var liten. Typ Orb eller nåt sånt.

Tänk om det va en flashback från mitt ev förra liv? ja eller död kanske man ska säga.

Det kanske var en "dröm" på hur jag slutar detta liv? Jag har inte en aning givetvis, men närmare döden än så där kan man kanske inte komma i levande stadium?.

Var glad att ni inte har varit med om det, för det tyder ju på att man är dålig på nåt vis.

/Fredrik

#1 Jag har också drömt sånt där innan att jag har sett mig själv död (blev skjuten i min dröm). Äckligt är det iaf tur att det är en dröm iaf

#2 Jo det e sant men jag känner en person som berättade en sak som han var med om, han var 5år gammal och han hade skridskor på sig och hans dagis fröknar tog med ungarna med skridskor på sig till ett högt berg (har själv varit där) med skridskor och allt på sig. Han iaf snubblade och tog fast i en liten gren för o hålla sig kvar han visste nu är det kkört och såg sitt liv filmas som på en bioduk, alla minnen osv. Men han klarade sig gått och väl för han fick hjälp men det här hände ju innan det kunde gått riktigt illa.

2- Hur menar du? Är man dålig om man varit med om nära-döden-upplevelse?

Jag har inte varit med om just nära-döden upplevelse, men jag har varit nära döden ändå, och just i det ögonblicket som man inser att man ska dö…det konstiga är att jag blev helt lugn och accepterade det som skulle ske…men jag blev räddad…som ni märker…

#0 det är i alla fall inte en upplevelse jag rekommenderar folk att få om man har ett val. det finns ganska många böcker om ämnet på parapsykologiska delarna i de flesta bibliotek om du vill läsa en massa berättelser om det.

Det var underbart och hemskt.

#5 hm okej , tur att det aldrig gick så långt :)

#6 Absolut inte vill man få en sån upplevelse var bara intresserad över vad folk hade och säga som kanske varit med om något liknande, undrar bara vad som händer efter döden.

#7 men det kommer du ju inte att få reda på av den frågan. det enda som man kan få veta av det är väl mer eller mindre hur hjärnan reagerar på extrema situationer och vilken tro man i grunden har.

Vad som händer efter döden, märker du väl då ;)

Jag tror att det är som en UKU…har aldrig varit med om en riktig UKU, men jag tror att det är något i stil md det..

#4 ja alltså, jag menar att om man är nära döden, då måste du ju vara sjuk eller skadat dig allvarligt om inte det är innan en naturlig död förståss!…och det är ju inte så roligt…om man inte är fakir, självplågare eller nåt sånt

/Fredrik

När jag var 5år gammal så höll jag på at drunkna, har ett svagt minne men jag kommer ihåg hur jag drabbades av panik, hamnade på botten av bassängen allt blev svart… min bror som kunde simma dök i o räddade mig. Har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Det kännes som om livet var förbi för ett ögonblick..

jag vet inte om det räknas, men min pappa måste ha varit emd om en nära-döden upplevelse. (tror jag)

komemr inte ihåg direkt, men han hade fått en sjukdom, typ skrumplever eller något. först låg han i koma.
Sen dog han faktiskt, men efter två veckor besätmde läkarna och familjen att vi ksulle ta bort respiratorn, men han vaknade.

jag har inte frågat så mycket om det, 1. han pratar bara engelska så jag skulle itne förstå så mycket
2. jag träfafd ehonom första gången på 9 år i sommras

då ville jag inte prata så mycket om den händelsen. :P men nästa gång, kan man ju alltid fårga.
mamma sa att han vaknade när de läste upp mitt brev för honom..

för vissa som har legat i koma säger ju att de ser olika saker?

Inte själv!

Men min far var på andra sidan och vände tillbaka. (Nu är han på andra sidan sedan 12 år tillbaka).

Han fick hjärtstillestånd i ambulansen i samband med en hjärtinfarkt och var ganska förtegen om det efteråt, men berättade i af att han sögs in i en mörk, lång korridor. Först var det bara svart och han rörde sig med "ljusets hastighet", därefter såg han ljuset långt där framme, han kom närmare och såg några gröna kullar skymta i ljuset och på en av kullarna stod hans mamma. När han var nästan framme och skulle ta sin mor i handen drogs han tillbaka och vaknade upp i en ambulans som gick i ilfart över vägen…

Han berättade det en gång, men sa aldrig något mer om det mer än att han nickade och höll med när han hörde någon berätta om liknande upplevelser på TV eller i någon tidning. Han var en fåordig man som "inte pratade i onödan".

Han sa iaf flera gånger efter det att det fanns ingenting att vara rädd för när det gällde döden.  7 år efter denna "resa" (som han själv kallade det) gjorde han samma resa och stannade kvar…

Hyacint - Nästan alla får den inställningen till döden efter en sån upplevelser. Dom har helt enkelt fått se skönheten och känt godheten och friden på andra sidan. Därför fruktar dom inte döden.

/Fredrik

#14

Jag vet. Jag har aldrig gjort en sådan resa, men döden skrämmer inte mig heller. Det som skrämmer mig är HUR jag kommer att dö! Men det är en annan sak!

#15 håller med dig där sättet man kommer dö på . man får bara hoppas man är gammal o grå och somnar in helt enkelt :)

jag haft en nära-döden-upplevelse… men samtidigt i det ögonblicket träffat änglar som sagt att min tid inte var inne.

Jag har tydligen en uppgift är uppfylla, enligt vad jag var med om. Dom sade ju inte alltför mycket, så min livuppgift blir också att hitta mig själv och min livsuppgift.

jag är väl halvvägs kanske. Min uppgift innebär att hjälpa andra.

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.

Vår djupaste rädsla är att vi har omätliga krafter.

Det är vårt ljus, inte vårt mörker,
som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss:
Skulle jag vara lysande, fantastisk,
begåvad och förbluffande?

Egentligen - hur kan vi undgå att vara det?

Du är ett barn av Gud.

Världen är inte hjälpt av din småbarnslek.

Det ligger inget stort i att krympa,
så att andra människor i din närhet
skulle slippa känna sig osäkra.

Vi föddes att förverkliga
Guds härlighet inom oss.

Den finns inte bara i några av oss:

Den finns i ALLA.

Och när vi låter vårt eget ljus skina ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.

När vi gjort oss fria från vår egen rädsla.

Gör vår närvaro andra automatiskt fria.

NELSON MANDELA- en frigjord människa

#18 en mycket fin text o tankvärd att tänka på när man hamnar i en svacka :) För livet bär med sig både härliga o jobbiga stunder så den där kommer ja lägga på minnet ;D