Intressant tanke!

Nä, jag tror på oändligheten i både tid och rum. Dessa begrepp finns egentligen inte…..bara människans påfund, men detta övergår allas förstånd, så det går inte att greppa eller förstå!!

Detta över går min förmåga

#3 Oändligheten övergår allas förmåga. 😃

De e en tröst.😎

Ja där går vi bet i föreställningen 🤔

Astell - Verkligen!

Att handskas med oändligheten är en del av mitt jobb. Det är inte så svårt när man vant sig 😎.

#0 "En del forskare anser det. Bort med den omöjliga oändligheten!"

Vore intressant att veta vilka forskare det är och vad de egentligen har sagt. Jag har svårt att tänka mig något annat än att Illustrerad Vetenskap endera överdriver eller missuppfattat ämnet.

Att sluta behandla oändligheter som matematiska objekt är inte realistiskt eller önskvärt. Däremot finns det ju många glada amatörer och en och annan matematiker som gör felaktiga antaganden om oändligheten genom att till exempel behandla oändligheten som ett tal.

Notera att det inte bara finns en oändlighet utan flera, där vissa är "större" än andra i en precis matematisk betydelse. Vanligtvis talar man om att mängden av reella tal är större än mängden av naturliga tal trots att det finns oändligt måga av båda. Men det finns större oändligheter än de reella talen - faktum är att det finns oändligt många oändligheter 🙂.

#7 Kul för dig då. Att handskas med oändligheten är säkert inte så svårt, om du säger att det är så. Men att förstå ända in i själen att universum är oändligt, är det verkligen enkelt?

Att handskas med och förstå, är för mig olika saker och jag ser inget dåligt i att kapitulera för att man kanske inte förstår allt som man handskas med, eller åtminstone att det inte är lätt. Eller så tänker vi olika. Det är inget ovanligt.

Nu har jag inte artikeln här så jag tänker inte gå in på den. Jag tyckte det var lite intressant i alla fall. Alltid kul med nytt och krytt.

Hittade förresten en sida med fler citat av Zeilberger, här är ett:

Math is perfect (in principle), but mathematicians are not (because they are humans)

Om man tänker sig en Gud utanför universum(tid&rum) så tycker jag att oändligheten blir enklare att förstå. Ta universums storlek t-ex. Vi kommer aldrig komma till änden hur snabbt vi än färdas eftersom Gud har gjort att universum expanderar snabbare och snabbare också. Oändlighet hör visst hemma i matematiken men det är inga enkla ekvationer. T-ex om frågan, är 0.99….(nior i oändlighet) lika med ett? 

Tar min favorit Janna Levin till hjälp:

"Jag välkomnar alltså oändligheten i matematiken…den är varken orimlig eller vansinnig. Men jag skulle få en chock om jag hittade det oändliga i naturen. …Jag får fortsätta att leva med matematikens oändliga möjligheter, om så bara i mitt eget huvud."

Hur kan oändlighet finnas, men bara i huvudet? 🤔 Det tål att tänkas på. Eller, jaha, det är olika oändligheter…

http://www.jannalevin.com/science.html

Läs "finite universe".

Spännande.😎

och:

http://plus.maths.org/content/os/issue10/features/topology/index

"Even if the universe is compact, it may well be too huge for us to see all the way around. In the meantime, we can't be sure if those are all new galaxies on the horizon, or if it really is ourselves we see at the observable edge OF the universe."

#8 "Att handskas med oändligheten är säkert inte så svårt, om du säger att det är så. Men att förstå ända in i själen att universum är oändligt, är det verkligen enkelt?"

Så kan man säga om allt så klart. Att 1+1 är 2 är lätt att hantera, men kan man förstå det ända in i själen? Beror på vad man menar med det så klart. Personligen tror jag inte att vi har några själar att försåt med så jag använder min hjärna istället 🙂.

"Att handskas med och förstå, är för mig olika saker och jag ser inget dåligt i att kapitulera för att man kanske inte förstår allt som man handskas med"

Det som kan vara dåligt, tänker jag, är när man säger varianter av "det här går inte att förstå" till synes baserat enbart på att man själv inte förstår det.

#9 "Oändlighet hör visst hemma i matematiken men det är inga enkla ekvationer. T-ex om frågan, är 0.99….(nior i oändlighet) lika med ett?"

Så är det oundvikligen. Men det är kanske är en lite annan sorts oändlighet än den man främst brukar tala om i matematiken. "0.99…" är en (ändlig representation av en) oändlig representation av talet 1.

#11 Den gåtan var riktigt enkel! 👍 Man kan hantera 1 + 1 och se att det blir 2 och relatera till allt i sin fysiska omgivning som uppträder parvis men hur ofta snubblar man på en riktigt maffigt välgödd oändlighet?

Själen hamnar nästan i samma kategori, dock är det vedertaget att använda uttryck som "själ och hjärta" när man menar "innerst inne". Men inte mig emot att byta ut det mot "ända in i hjärnan". Det låter en hel del mer prosaiskt bara.

Det som kan vara dåligt, tänker jag, är när man säger varianter av "det här går inte att förstå" till synes baserat enbart på att man själv inte förstår det

Jag anser mig befinna mig där i gott sällskap. Riktigt trivsamt. Nästan oändligt.

En sak som jag ibland påpekar när det här ämnet dyker upp är skillnaden mellan ett oändligt universum och ett oändligt expanderande. 

Om man vill prata om ett universum i matematiska termer som oändligheter så måste man kanske först fundera på vad det innebär mer precist. Vilka mätbara egenskaper skiljer ett oändligt universum från ett ändligt?

En fråga kunder vara följande: Finns det två punkter i universum med ett oändligt avstånd emellan?

Rimligtvis borde svaret vara nej, även om man tänker sig ett "oändligt" universum. Om svaret är ja måste man ju ställa sig frågan på vilket sätt de två punkterna kan sägas vara i samma universum, ifall det inte finns något sätt att ta sig från den ena till den andra? 🤔

Så i den bemärkelsen verkar det långsökt att universum är oändligt. 

En annan fråga man kan ställa sig är denna: För ett givet avstånd, går det att i universum hitta två punkter som befinner sig på detta avstånd från varandra?

I ett ändligt universum som är som en låda skulle svaret vara nej. Alla avstånd som är större än lådan skulle sakna punkter. I ett oändligt expanderande universum skulle svaret vara ja, förutsatt att man får tänka tillräckligt länge innan man svarar 🙂 (för till slut blir universum tillräckligt stort för att svaret på frågan ska bli ja).

En möjlighet är alltså att vi har ett universum som vid varje givet ögonblick ser ut som en ändlig låda, men tiden är oändlig och lådan fortsätter expandera i all evighet. 

Eftersom det inte finns två tidpunkter med oändligt lång tid emellan kan det inte heller finnas två rymdpunkter med oändligt långt avstånd emellan 🙂.

#13 "Man kan hantera 1 + 1 och se att det blir 2 och relatera till allt i sin fysiska omgivning som uppträder parvis men hur ofta snubblar man på en riktigt maffigt välgödd oändlighet?"

Inte riktigt lika ofta.

Men om du ska försöka se att 1 + x = x + 1 oavsett vad x är till exempel. Eller för att vara mer konkret: om du ger alla dina äpplen till din kompis så kommer hen ha lika många äpplen som du skulle haft om hen gav alla sina äpplen till dig (oavsett hur många äpplen ni har).

Det händer att man stöter på oändligheter i tid. 

Till exempel om jag får en krona i timmen för mitt dagliga slit (mitt jobb är att sitta och skriva oändliga trådar på ifokus 😛) så vill jag kanske övertyga mig själv om att ju längre jag jobbar desto mer pengar får jag. 

"Men inte mig emot att byta ut det mot "ända in i hjärnan". Det låter en hel del mer prosaiskt bara."

Jag gillar det 👍.

"Jag anser mig befinna mig där i gott sällskap. Riktigt trivsamt. Nästan oändligt."

Förstår jag dig rätt att du menar att det ibland är rimligt att säga att saker är omöjliga att förstå baserat på att man inte själv förstår dem?

Jag är lite förvånad, trodde du hörde mer till "man ska aldrig säga aldrig"-gruppen 🙂.

#12 Det är inga riktiga oändligheter. 😴

Det händer att man stöter på oändligheter i tid. 

Inte riktigt på riktigt det heller och hur som helst måste man ta reda på vad tid är. Finns den, för sig själv? Eller bara i förhållande till något annat? Rum? Eller oss?

(Fast vid närmare eftertanke ska jag titta närmare på det där med en krona i timmen för oändliga trådar…😇)

Förstår jag dig rätt osv

Nej, inte riktigt.

#16 "Det är inga riktiga oändligheter. 😴"

Vad menar du? 🤔

"Inte riktigt på riktigt det heller och hur som helst måste man ta reda på vad tid är. Finns den, för sig själv? Eller bara i förhållande till något annat? Rum? Eller oss?"

Ja precis. Men på samma sätt måste du ju göra med de materiella sakerna du talar om innan. Finns äpplena man räknar på riktigt eller är de en produkt av vår förväntning att 1+1 blir 2? Kan man ens dela upp universum i diskreta entiteter? Och om man inte kan det vem kan då säga var ett äpple slutar och nästa börjar?! 😮🙂

Ett kåseri om oändligheten av Ingemar Lind: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2227_86-87_1.pdf