# Det springer på övervåningen... Author: RinRainicorn Jag och min familj bor på landet i stort gammalt hus :) det finns 3 våningar ^^ \-högst upp bor min morfar gammal nog för att inte kunna gå ner för trappan själv :o \-på mellersta våningen bor ingen(bara min lilla systers rum,men hon är sällan där för hon tycker det är läskigt) där finns det 2 rum, ena rummet är min lilla systers och det andra är stort rum med massa möbler och grejer som vi inte använder längre,det är jätte trångt och man kan knappt gå där inne :P \-och på nedersta våningen bor min familj (mamma,alla mina småsystrar,våran hund och mig) Saken är ju det att jag är en natt uggla och har vänt dygnet helt och hållet så jag är vaken på natten :) MEN till och från hör man någon springa ifrån övervåning, rummet där det finns massa grejer :'/ och det är typ som barn fotsteg om ni fattar, ganska lätta Jag skulle gissa på åldern melan 6-9 år typ ifrån vad det låter som :/ Någon som kanske har någon idé om vad vi handskas me? :) någon intressant teori kanske? :D Jag kan lägga till att \-gården vi bor på har folk bott på sen vikingatiden(man har hittat rester av hus från flera 100 år tbx) \-Ja folk har dött på gården(allt från bränder till självmord) \-Spirituella gåvor finns i släkten(vissa ärver en del,vissa ärver inget) \-Det är inte första gången,tydligen har det hörts ända sen min mamma var liten och bodde här... etc... Andra saker har även hänt men det kan jag berätta om visat intresse ^^ ## Comment 1 Author: Magi-cat Hejsan nattuggla!🙂 Vilket härligt hus ni verkar ha! Tyvärr har jag ingen aning om vad det kan vara som hörs. Hoppas någon annan har någon idé. Ett tips: du kan också lägga din fråga på Övernaturligt iFokus. Där finns fler som brukar svara på liknande frågor. Men det är intressant, så fortsätt gärna dela med dig!👍 ## Comment 2 Author: [Borttaget] Hallå där! Ja det är fritt fram att vända sig dit man tror att man kan hitta hjälp och förklaringar. Bor själv på ett likvärdigt sätt som det låter när läser din beskrivning här i tråden. Även den biten vad gäller att dygnet vänder och natten blir ens vän 🌛 Den stillheten bara det innebär att befinna sig ensam när allt sover och det är tyst och stilla runt omkring. Det får en till lättare öppna upp inför den andliga sidan inom en själv. Man blir lite mer lyhörd på sin omgivning. Du får gärna läsa vidare här på sajten, här finns många bra artiklar skrivna. Vill man hitta fram till lite lösningar så ringer en klocka att där kanske föreligger ett mänskligt behov också inombords av att jobba lite med dem egna rutinerna. Vi är ju byggda i grund & botten att vara vakna på dagen och låta kroppen få sova och vila på natten. Kan säga av egen erfarenhet, att det går inte att jämföra hur mycket mer man får gjort dem perioder när den inre rytmen ligger mer rätt. Så vill ge tipset att kämpa med den biten, det kan även fungera som ett bra komplement att "stänga ner" - som man säger inom de mediala för minska ner på eventuella andliga upplevelser. Vet inte hur ni andra funkar men dem gånger när man slarvar med vad man äter samtidigt som dygnet vänder. Det brukar bli mer av den varan då att man blir mera mottaglig. "Mottaglig" är kanske ett felaktigt ordval på samma gång, för det handlar ju om ens eget liv när man upplever någonting. Det är också en del i detta med lyckas komma till den slutgiltiga punkten att finna den egna friden inom sig själv och inför allt de man har närmast omkring sig. Sen om andra vill stirra upp sig och spinna vidare en lång stund av ren nyfikenhet - Det får liksom stå för dem som vill ta de valet om ni förstår vad jag menar. Spökhistorier har ju också roat folk i alla tider med spänning. Det hör ju i allmänhet inte heller till en persons eller en familjs intresse om man känner sig drabbad av något speciellt och söker hjälp att mötas av mängder av vitt skilda svar och klarlägganden om vad som är på G. En gubbe sa en sak, den tredje med den fjärde kom in på ett annat område som väckte nyfikenheten och plötsligt är man uppe i flera tiotals nyanserade berättelser. Hälften om ond bråd död och resten med den oförklarliga gästen som bara gav av sin egen obegränsade outtömliga källa av inneboende kärlek. Mycket tenderar också bli en återgivning av vad människor präglas av ute i samhället. Ofta en återspegling av dem ingående delar inom film och media som vi ständigt matas med dagligen. Folk tänder på rysare och sånt som gör så håret reser sig i nacken. I viss mån sammanhörande med hur vi samspelar socialt och hur vi ser på detta med vad som imponerar i andras ögon och hur vi fångar andras intresse. Särskilt på nätet hittas ju samtidigt en stor skara som gillar att skriva. Därför är det viktigt att lita till sig själv, i vad man själv känner är riktigt, att ställa sig realistisk till vad som sker, att med den egna logiken finna rationella svar så långt det är möjligt på händelserna. Att gå tillbaka i ens liv för hitta pusselbitar som kan ställas i relation till vad man upplevde. Kan handla om vad man gjort, hur man agerat och handlat i enskilda situationer. Ibland sånt som bara har med en personligen att göra, ibland tillsammans med andra. Sekvenser ifrån ens tid här på jorden som passerat och nu hör till historien men det kan också belysa framtida sekvenser som vi ännu inte upplevt som ett slags förberedande. Understryker de sista genom tiden är en relativ faktor som bör tas med modifikation ifrån de håll som upplevelserna kommer till oss. Sen hur vi fungerar från person till person kan ju skilja sig åt från fall till fall. Dem här delarna i hur det här funkar i förhållande till medicinsk och vetenskaplig forskning tycker jag är väldigt fascinerande när man kan hitta många naturliga förklaringar som inte bara leder människor till vad vi idag likställer som konventionell läromässigt meriterande medialitet. Tycker det är ett bra & vettigt arbete som görs här på sajten, det behövs ifrågasättande komplement till hur samhället och världen i stort ser på dem här sakerna och hur dem hanteras. Dels för vi är så sagolikt svaga för idel trendmässig påverkan i samhället. Vill minnas här nämndes något om jämförelsen mellan det andliga och gemensamma nämnaren psykologins värld - som två systrar  🤗 👍 En god början brukar oftast vara att börja med sig själv. Tycker det är dags att vi sätter mer fokus på den egna individen. När allt kommer omkring så är det ju människan, som bör vara av viktigast betydelse, där hon fysiskt lever och befinner sig. Hoppas allting ordnar sig 🙂 ## Comment 3 Author: Magi-cat Vilket fint svar, Kottschejk! 🌺 ## Comment 4 Author: [Borttaget] Tack! 🤗 Det värmde ☀️ Alltid roligt när ens funderingar uppskattas. Önskar er lycka till båda två! ## Comment 5 Author: Klass Det första som slår mig är varför morfar, som enligt #0 är gammal nog att inte kunna gå ner för trappan själv, måste bo högst upp.  Det andra som slår mig är varför man skriver att det man hör är _någon i åldern 6-9 år som springer_? Redan där har man en stor förutfattad mening om vad det är. Eller hur? Varför skriver man t.ex. inte att _det låter som om det vore någon i åldern 6-9 år som springer?_ ## Comment 6 Author: [Borttaget] Spännande...men jag har heller ingen förklaring på vad det kan vara. ## Comment 7 Author: JonasDuregard #6 Tror du inte på spöken? Det enda som lockar lite med spöktro är att det är så lätt att hitta (på) förklaringar till allt och inget: så fort något är en gnutta underligt kan man bara rycka på axlarna och säga "det spökar väl då" 😉. Ju mindre man anstränger sig för att hitta naturliga förklaringar desto mer bevis får man för att spöken finns 😃. Det är raka motsatsen mot att vara skeptiker, då man måste anstränga sig för att bevisa det man tror på.  #5 Angående förutfattade meningar: Själv reagerade jag på _"Spirituella gåvor finns i släkten_", då har man ju dels redan bestämt sig för att spöken finns och dels ger det ju en uppenbar lösning på frågan - be bara en person man anser ha "gåvor" berätta om det är ett spöke eller inte... ## Comment 8 Author: RinRainicorn 1# Ja det kan jag prova :D Tack för svaret ändå ^^ 2# Oj vad underbart svar :D tack så hemskt mycket!! :) 5# Det är inget måste :D Han är envis gammal gubbe som inte vill flytta från sin lilla lya där han bott i flera år ^^ Där upp finns toalett och kök också :) Han kan gå ner men kan behöva stöd från en person (då det inte finns några bra räcken(och hans axlar orkar inte med att han förlitar sig på dem), Han ringer till oss om han behöver hjälp eller något ^^ min mamma jobbar inte och är hemma i stortsett hela tiden :) och om han måste ner så finns stolar vid varje avsatts av trappan,där han brukar sätta sig när han behöver en paus... Han kan gå och köra bil (även fast han inte borde da) men envis är han så hjälp vill han oftast inte ha xD Och ja du har helt rätt :D jag tänkte inte riktigt på det när jag skrev det snabbt ^^ och var kanske trött då jag inte upptäckte det när jag läste igenom :o #7 Jag vet inte om jag skulle kalla allt spöken och tycker att just ordet begränsar den hela grejen :o jag nämde det då min mamma aldrig hört det men min moster har det och några andra,mina småsystrar har också hört det :3 och med gåvor menar jag inte bara med att man sett/hört/kännt spöken eller annat :o då menar jag också att vissa isläkten vetat saker i förväg eller drömt gamla minnen från släktingar långt tillbaka i tiden vid tex dödsplatsen etc :D ## Comment 9 Author: [Borttaget] #7 Jo det gör jag men för den sakens skull så tror jag inte att ALLT är spöken. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Tycker det hade förenklat avsevärt om begrepp som spöken aldrig hade funnits i vanligt språkbruk oavsett språk. Om man följer detta med hur vi väljer namnge t.ex andar och spöken så är det ju främst något som utvecklats ifrån vår språkkultur långt tillbaka i tiden. Det ska liksom alltid stå i relation till de ofattbara och oförklarliga som vi har svårare att greppa och ta in. Kul de togs upp vid sidan om tråden igår det här med språket. Trots allt en viktig faktor till varför vi beter oss som vi gör. Man brukar ibland säga att en bild kan berätta mer än tusen ord men det är på nått sätt liknande med orden i hur vi tolkar varandra när saker försöker förmedlas. En annan sida av myntet är ju detta med varför man tolkar det här med  spöken och andar som något negativt. Nästan direkt det kommer på tal så likställer vi de med sånt som bär en negativ klang för oss. Något obehagligt och okontrollerbart. "Det" vi då uppfattar som hotfullt ska då helst rensas bort och städas ut. Varför kan man ju grunna på men om vi då först tar faktorn några snäpp högre upp, där orden under lång tid använts i folkmun för höja stämningen som en spännings-triggare. Då är det ju inte så konstigt. Lägger man sen till människans moderna förhållande till kristendomen och den motviljan till detta som börjat växa fram ute i samhället. Då ligger även där någonting och skvallrar till varför vi börjat lyfta in och ta hjälp av begrepp som andar till samma kategori som spöken. Plockar man sen då också in hur enkelt vi misstolkar och missförstår varandra genom uttalanden och texter som skrivits genom historien. Då kan man tänka sig att den fria utvecklingen jobbat på lika snabbt inom detta med de esoteriska och spökerier som vad som språket självt utvecklats. Felmarginalen har säkerligen varit gigantiskt lika stor som vad det rådit missförstånd. Utvecklingen går så att säga framåt pga att man lär sig av misstagen:) Men vill samtidigt på intet sätt bortförklara den andliga sidan av oss människor. Den existerar i allra högsta grad vill jag mena genom egna upplevda bevis. Så att se de psykologiska området som en syster eller bror till de andliga, det kan nog hjälpa oss i enklare tackla & förstå den här sorten av händelser på ett helt nytt sätt.