TED-föreläsning med Michael Sherman (ca 18 min) om vår benägenhet och programmering att se mönster och varför konspirationsteorier skapas.

Vi har ett belief-system, där vi lär av associationer, ser mönster.

Att se mönster och särskilt ansikten har varit evolutionärt nödvändigt. En tiger som gömmer sig i gräsets skuggskiftningar - missar man den blir man tigermiddag och för inga gener vidare. Ser man mönstret mot bakgrunden, bruset, i tid har man en chans att klara sig tills nästa tiger är hungrig i alla fall. Ser man tigrar överallt blir man nojig. Men det är klart en lägre "kostnad" att se för många tigrar än för få.

Dopamin är kreativitet. Har man väldigt låg dopaminnivå är man för skeptisk och missar mönster som kan vara viktiga. Har man för hög dopaminnivå är man kreativ men i överkant och det slår över. Nobelpris eller inte, dopaminet kan ha en roll där.

Ansiktsigenkänningen regleras i fusiforma gyrus i temporalloben, särskilt på höger sida.

Personer som tror på det paranormala har större benägenhet att se mönster än de som inte tror på ESP etc.

Konspirationsteorier hör enligt föreläsaren samman med behovet att förstå och skapa mönster. Ibland är också konspirationsteorierna sanna, ibland inte. (Att Bush-administrationen var skyldig till 9/11 kan inte vara sant "because it worked". Skratt från publiken.)

http://www.ted.com/talks/michael_shermer_the_pattern_behind_self_deception